Att gå i snöyran med huvudet nedsänkt för att se något i de virvlande snöflingorna & blåsten skapar nya tankar. Och det slog mig att jag glömde skriva om det som var anledningen att jag valde uttala mig om meditationer. Ibland funkar min hjärna så - jag har tänkt det, och då tror min hjärna att det är uttalat. Hahaha - mina barn blir galna på detta! Jag utelämnar helt enkelt viktig information från min hjärna. Njaa, viktig och viktig... den är viktig för MIG - för att jag ska lära mig bli förstådd. Så nu skriver jag ner några åsikter, för min skull...
Många har det varit genom senaste tiderna i en uppsjö av olika metoder att uppnå vackra kroppar, välmående själar och harmoni i sinnet. Har själv varit med om människor som sprungit ut ur lokalen, skrikande om vad detta är för j-la skiiiit under ett kundaliniyogapass. Varit med om människor som blivit djupt irriterade på meditationerna och slutat med dem, för dom ansåg att dom bara mådde sämre...
Likaså alla dessa yogarörelser som börjat användas i träningssyfte, för att uppnå enbart fysiska resultat, samt andningen som numera används åt höger och vänster enbart i syfte att uppnå lite lugn för tillfället. Men....
Det är så att allt det jag nämner ovan får i resultat mer ljus i kropp och själ. Vad händer när vi bjuder in mer ljus? Jo, det som legat inom oss i mörker och glömska blir belyst och kommer upp till ytan för åtgärdande. Jobbigt? Ja, det kan det absolut vara. Nödvändigt? Tveklöst, ingen slipper undan i längden. Glädjefullt?? Jaaaa, absolut om vi bara tillåter detta!
Tyvärr så är det ju så att vi är lite skräckslagna för starka känslor. Och det som legat begravt länge kan faktiskt vara ganska laddade, intensiva känslor som längtat efter att få bli uttryckta.
Det jag vill säga med allt detta är - välkomna det istället för att trycka undan det. Förvänta dig kunniga ledare om du går på yoga - i vilken form som helst, även s k poweryoga, meditationer, andningsövningar med mera, som kan hjälpa dig möta det som eventuellt kommer upp. Där är det ju bara så att en person som leder i något av ovanstående, bör själv ha vågat möta sitt inre för att våga omfamna det som dyker upp i andra.
Har för många exempel på människor som blivit så oproffessionellt bemötta när känslorna vällt upp, att jag blir arg bara jag tänker på det. Ensamma har dessa människor fått gå från passet, hjälplöst undrande och ångestfyllda inför det som händer inom dem.
När Ljuset kommer då du börjar meditera, yoga eller vad det nu är - bemöt det. Gläd dig åt ditt mod och LYSSNA!! Din kropp och själ får äntligen berätta vad det är som fått ditt liv att stagnera långa perioder, får dig att förstå ångest, utmattningsdepression eller allmänt låga energier.
Det är en gåva från dig själv till dig själv. Rädslan kan få dig att springa åt andra hållet ett tag. Kanske blir du, som ovan, irriterad, stör dig på för hög, låg eller fel musik, skyller på människorna som är med i gruppen eller ledaren. Men har det rört upp nåt - på´t igen!!
Du har allt att vinna att ta in mer Ljus i dig själv. Det är ju då du får lära känna dig själv på djupet, alla delarna av dig själv. Gömda känslor från barndom och andra traumor som legat där o skavt, styrt dina reaktioner, mönster och relationer får äntligen ljus nog att bli läkta och du reser dig upp, starkare och tryggare i dig själv än någonsin.
Men tro för all del inte att det bara är att meditera lite positiva affirmationer och det räcker med det. Det är en tillfällig kick och en början på din resa, men fortsätter du så möter du dig själv. I all din kraft. Kanske har du lite att berätta för dig själv men det är ju då din verkliga resa börjar.
Tro mig - det är värt det. När du rensar i källaren så får du in det rena, kärleksfulla underbara Ljuset & Sanna kärleken och det går inte att beskriva i ord.... Då kommer du hem i Dig själv.
Kan det finnas något bättre? Sann lycka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar