måndag 7 april 2014

Väder...

Men vad f.... vad trist - prata om väder??!!! Var faktiskt Eva-Marie, min magiska akupunktör som påpekade att min kropp bara inte gillar den här typen av väder och jag kunde se att jag blev faktiskt sämre när vädret blev det. Ja, sämre - väder är ju bara, men det som vi kallar sämre.
Jag bara älskar skiftningarna i vädret i vårt land, älskar regn, snö, sol, dimma, åska... Vår, sommar, höst, vinter, alla har en magisk känsla över sig av olika, som jag gillar så mycket.

Men så här vill jag inte ha det. Senaste dagarna vill kroppen ingenting, värken är som tandvärk i varenda muskel med fäste. Så jag ska researcha lite framöver, nästa vinter får det bli boende utomlands, vägrar ha det så här. Kan nog bli bra - där skriver jag vidare på mina böcker och mår bra! Sen återvända till Sverige när vårsommaren är ett faktum. Varför inte..?

Idag blir det bara en smoothie på nyttigheter, känner inte för något fast alls. Har ju fortfarande övertygelsen om att förändringen av min kost snart nog kommer att göra att gifterna kommer ur min kropp och jag förstås mår så mycket bättre.

Åker ut på äventyr nu, väldigt bra att hänga med rätt sorts människor när måendet inte är på topp. Väldigt risky att hamna i självömkandets träsk när man bara hänger med sig själv och inte riktigt orkar vara den man vill vara. Och då har man problem.
Mår i själen som en drottning och är ovillkorligt sann mot mig själv och mina önskningar fortfarande, vilken grej! Så jag låter detoxen fortsätta och accepterar att allt kommer att gå så mycket lättare för varje dag när jag nu sorterar bort allt som inte funkar! På alla nivåer.

Nyttigt = äckligt..??

Under alla år inom den alternativa branschen, så har jag förstås råkat på alla möjliga nyttisgurus, tyvärr nästan helt utan undantag med skitäcklig mat. Smaklös, stompig, ibland som att äta mossa man kört i matberedaren. Huuuh. Så jag har provat... och gett upp det lika fort, inte för mig. 
Men nu när jag blev så här sjuk så tog jag mig an en total förändring av min kost. För jag vill leva. 
Men envis som jag är, så vägrar jag äta något som är äckligt, det går bort! Så ujuj, vad jag laborerar och testar! Har bloggat lite om några recept, bara för att det är kul att skriva "dagbok" om min färdväg. Tänker mig att gå tillbaka och läsa mina egna tips när lusten och energin tryter...

Idag blev det grön- och vitkål, banan, apelsin, grape & min egna mandelmjölk mixad till ljuvligaste smoothien, mums. Skar en röd paprika, gjorde en tjock skiva av den, lade i rapsolja och kokosfett (den nytta från hälsokosten) i stekpannan, knäckte ett ägg i den, strödde på salt, peppar och timjan. Mumsmums!! Efter det lite chaithe...
Lyckades äntligen idag också göra ett krispigt knäckebröd, typ. De jag gjort tidigare har varit lite som att tugga i sig en spånskiva, yiäck! Här använde jag mandelsmeten som blivit kvar efter min tillverkning av mandelmjölken, blandade med fiberhusk, linfrön och hett vatten - in i ugnen 1,5 tim på 100 grader. Lade det sedan på galler, lät ugnen vara på men med luckan lite öppen. Lät det ligga så tills det var krispigt och knaprigt, yammii! Körde lite tahini (sesampasta) på knäcket till min jättegoda morotssoppa.

I den fräste jag först lök, vitlök och färsk fänkål. I med morötter i bitar som fick fräsa med en stund. Lite kanel tillsätts i fräset. När allt blivit lite fräst och mjukt tillsatte jag vatten & kokosmjölk, bra buljong från hälsokost utan tillsatser och jäst, salt, svartpeppar. Koka i ca 30 min. Mixa. Servera med knäcket & klipp gärna lite färska kryddor över eller groddar.
Istället för den fruktansvärda mungbönsgrytan jag gjorde enligt yogiskt recept (blääh!) så kokade jag små mungisar och tillsatte sedan en lagom portion i morotssoppan. Tror verkligen mungbönor är excellenta giftutdrivare, men blev dessutom riktigt mumsgoda ihop med den läckra soppan. Jag blir snart en mästerkock på nyttig mat!!

söndag 6 april 2014

Nöjd....

Är väl inget speciellt med det ordet egentligen, när man lyssnar på det. Låter ju nästan som en lite halvbeige känsla.
Men efter alla mina turer i mitt Magiska Liv så infann sig precis den känslan och jag insåg med sådan kraft hur jag jagat i faktiskt hela mitt liv efter något annat än just det jag hade för ögonblicket. Det är alltid något mer jag borde göra, något mer jag borde åstadkomma, alltid något som jag missat - den känslan har jag burit med mig så länge jag kan minnas.

Det här blir mitt mantra den kommande tiden, och tänk en sådan fullkomligt magisk känsla har varit med mig ända sedan elden igår kväll när denna nöjdkänsla bara ramlade över mig.

Denna ständiga strävan, alla dessa drömmar och planer som så effektivt fått mig att vara frånvarande i nuet. Alla dessa människor som gjort ditten och datten och som påverkat mig i mitt liv, gjort mig icke-nöjd; ledsen, sårad, sviken, förbannad, frustrerad. För att jag inte var nöjd med resultatet i mitt liv. Alla dessa planer som stärkt känslan av att vara missnöjd och misslyckad när de inte gått som jag tänkt mig.
Min sjukdom som plågat mig i 25 år. Om jag bara...

Idag har jag en fruktansvärd värkdag. I vanliga fall brukar jag bli så förbannat ledsen när jag haft först en fantastisk dag, som igår, när jag känner igen mig själv och energin börjar pirra i mig och jag faktiskt orkar flera saker utan att bli helt slut... Men den fantastiska nästan religiösa upplevelsen som jag hade igår vid elden, den dröjer sig kvar. Det är ok. Precis som det är. Sitter kvar i sängen fortfarande. Läst tidningen, druckit kaffe. Läser att diabetes ökar i fruktansvärd takt, läser i samma tidning att vi svenskar äter 1,3 kg godis i veckan i en familj med två barn. 1,3 kg!!!! Kollar facebook, bloggar lite om mina känslor och känner mig lite delaktig i världen. Och tänker på vad jag kan göra med en sån här liten kropp, vad orkar jag? Vad kan jag planera in som jag vet att jag kan fixa?

För drömmarna känns så mycket mer realistiska idag när jag bygger dom på min religiösa upplevelse. Magiskt. För så länge jag lever så kan jag göra NÅGOT. Jag fascineras av människor som gått vidare oavsett vad som inträffat i deras liv. Jag ska vara en av dom. Glädje-Elinor ska inspirerar andra som råkat lite illa ut i Livet.  För jag betyder något. Precis som det är.

lördag 5 april 2014

Att flyga...

Har min härlige läkares ord ringande i mina öron... Ett batteri med två pluspoler...
Så fantastiskt pirrande, ljuvligt, underbart att uppdatera min hemsida och göra det med lugnet, inspirationen som en magmaenergi som långsamt för mig vidare i hur jag vill planera. Det är all in, som jag alltid varit, men på ett så nytt sätt. Som att lugnet, friden äntligen slagit rot inom mig på ett varaktig sätt och hela systemet vet om det! Snacka om all in...

Nu ska jag göra lite magisk frukost, min detox går så bra den här gången. Känns som om jag varaktigt ändrat även där, det här är ingen kur jag kör utan jag vill verkligen leva detoxliv - hela tiden!
Ja till det som bygger mig vidare, nej till det som dödar mig långsamt. 

Lett inom mig flera gånger åt en kommentar min syster Camilla, sångfågeln, sa; Man säger väl inte åt en nötallergiker som dör av att äta nötter - Ja, men nån gång kan du väl unna dig att äta en nöt?!! Vore ju helt idiotiskt.
Men så känns det som jag resonerat - jag har unnat mig pasta, vitt bröd, mjölkprodukter och så vidare. Långsamt har min kropp blivit sjuk av att få fel. Nu har jag skrikit på den för att den inte blir frisk snabb nog... Men nog av det nu. För jag känner att det händer stora saker inom mig, detoxen är förfärlig men ärlig. Så här illa har min kropp farit av det jag stoppat i den. Men förbättringen sker hela tiden och den helt skoningslösa detoxen sker nu på alla nivåer. Säger nej till allt som inte känns bra. Allt - relationer, mat, livssätt, saker jag vill/inte vill göra. 
Jag väljer det som känns skitkul, inspirerande så det pirrar i mig, det som är energiutbyte. Gillar livet väldigt mycket just nu....

Energi...

Vilken detox - på alla nivåer! Helt otroligt underbart att göra min resa på ett så helt nytt sätt. Har alltid haft bråttom, vill ha quick fix när jag kraschar. Men inte den här gången...
Ändrat min kost, radikalt. Tänker igenom och tar mina steg, lugnt och eftertänksamt. Känner efter vad som är bra och vad som inte är lyckat för mig. Så ovanligt för ett batteri som alltid haft två pluspoler, som min läkare beskrev mig. Nu balanserar jag mitt batteri, ser till att energin läggs precis där den ska, väntar när jag behöver och agerar när det är så dags.

Vet i hela mig att jag går in i en helt ny fas i mitt liv, där jag aldrig, aldrig någonsin igen kommer att ge bort mig själv. Se till att själen är med, hela vägen. Idag hände ytterligare en sak som gav mig en sådan energikick att jag knappt känner igen mig i hur det varit den senaste tiden. Och jag håller energin, njuter av den, ger inte bort den direkt utan balanserar mitt batteri så att jag för en gångs skull sätter in på sparkontot! På väg... jag är verkligen på väg hem i mig själv. Håller min lilla tjej i famnen och försäkrar henne om att jag aldrig kommer att gå vilse igen. Tillräckligt gammal för det nu...

Min fantastiska detox fortsätter och det känns... mycket skit som ska ut, mycket som ska läkas. Men när jag vet och känner i hela mig att jag är på väg, tja, då är det såååå värt det.

Lycklig.