Haha, när jag ser rubriken på mitt förra inlägg (som jag absolut tänkte ta bort dagen efter jag skrivit det) så undrar jag över mig själv. Nej, tog inte bort det, för det är ju en del i hela kakan av mitt liv just nu. Hur jag möter urgamla rädslor, hur känslor far hit och dit när saker och ting händer. Varför inte stå för det? Kanske någon råkar läsa och tycka - vilken labil j-l, hon måste ju ha problem. Men det jag känner i hela kråksången Livet just nu är äntligen fått frid med att jag är jag. Haha, jo, det har tagit tid. Min utveckling går sakta, sakta mot målet jag vill komma till. Det målet har blivit så klart sista dagarna, and I LOVE IT!!.
När jag träffade underbara Lotta på yogan och vi pussades och kramades, då slog det mig plötsligt efteråt - jag är ju där igen!! Mitt hjärta är vidöppet och JAG ÄLSKAR IGEN!! Det är ju målet, vägen, hela shitet! Det är det enda som betyder...
Därav titeln, What a difference a day make. Innan jag går igenom den där rädslan så är det verkligen vånda, men åh, vad det förändras när man väl gör det.
Det är fortfarande färskt i minnet, de senaste åren av ständiga chocker som gjort så ont att jag känt mig helt trasig in- och utvärtes. Tror inte jag kommer att glömma. Någonsin. Men smärtan är borta, det är minnen, erfarenheter och framför en djup känsla vad jag gjort mot mig själv, inte vad dom andra gjort mot mig.
För det var jag som stängde av, jag som inte orkade lita på, flöda av kärlek och passion längre. Vilken makt jag givit åt omständigheterna, Oh, my God!! Men denne Gud sände korkskruvar och hjärtöppnare; mina barn, mina kissemissar, min vän som låter mig bo & inreda, fantastiska vänner som älskar att jag reser mig upp igen och vågar vara jag. Vilken frihet det är att kunna andas igen... om jag inte älskar så flämtar jag lite bara, jag andas inte. När hjärtat öppnas igen så känns lungorna som flyghangarer! Pranan flödar in, kroppen spritter av kreativitet och glädje och jag ANDAS igen... Långa djupa. Nu är det extra härligt, höstluften har blivit så där krispig och klar, underbar att släppa in i systemet.
Så nu - in till Vägverket för att fixa det där fotot till körkortet, tänk att jag kört sen i januari utan att se att det gått ut. Tur det finns myndigheter som påminner en... Herrejösses, vad jag har att reda upp nu när jag står på mina fötter. Så mycket oåtgärdat det samlats under min sjukdomstid, huah. Men skit samma, det känns ändå lätt och värdefullt jobb. Kronofogden avklarad, fått sammandrag på vad jag ska ta itu med. Ekonomisk förening bildas i oktober, så allt kan gå rätt till. Huset kommer på fötter det med, snart golv & badrum & fint överallt!
Life is good.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar