Min bror är den bästa bror man kan ha, finns inte ord för allt han gjort för mig/oss - särskilt sedan skilsmässan. Tänk att ha en människa i livet som det aldrig någonsin varit ens i närheten av en konflikt med....
Nu har han haft en hjärtinfarkt. Min vältränade, positiva, kärleksfulle bror som är hälsan själv, får nu ta livet på sparlåga ett bra tag och jag kan knappt andas ännu. Så ofattbart.
Och även om jag vet att Livet fortsätter på andra sidan, så är det här och nu jag lever och jag skulle inte ha fått andan tillbaka om Danne försvunnit från detta liv. Det vet jag.
Så idag andas jag. Släpper in ännu mer av Livet. Tar hand om varje ögonblick.
Njuter som faaaaan.
